Har inte skrivit så mycket om att jag ska springa Berlin marathon om två veckor.
Anledningen är att jag är ovanligt osäker på min form, inställning, mina förväntningar samt min motståndares form.
Ja för visst ligger det en utmaning i bakgrunden. En lite koll om vem som faktiskt kan springa den snabbaste maran mellan mig o Jens.
Nu är det ju så att Jens gjorde en IM nyligen och kämpar för att kroppen ska återhämta sig.
Jag däremot kämpar med att anpassa kroppen för den tid den ska arbeta och hoppas på att det räcker när jag väl står där på startlinjen.
Vi har lite olika vägar mot våra mål men det känns som att vi om båda lyckad kommer ha ett jämt race.
Just nu har jag en liten oro för mina vader som började krångla på förra veckans långpass. Därav den moderiktiga bilden på mitt nya inköp: vadkompressitionsskydd.
Dom verkar faktiskt kunna hjälpa, iaf om man får lita på dagens knappa 20 km i 4:37-fart.
Bara att kämpa på nu 😃
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar